Start      Jorden      Rymden      Människan      Djur      Teknik      Byggnadsverk      Sport      Sverige      Topplistor     
 
 
Jorden

Dygnets kallaste och varmaste tidpunkt

Publicerad 31 jan 2016
När är det egentligen som kallast och varmast under ett dygn?

Kallaste tiden på dygnet

Som tumregel inträffar dygnets kallaste tidpunkt en timme efter soluppgång. Jordytan och dess tillhörande atmosfär värms upp av solens strålar. Jordytan kan dock inte behålla denna värme utan avger den kontinuerligt tillbaks till rymden, dag som natt. Under dagen får jordytan ta emot mer värme från solen än vad den hinner göra sig av med vilket gör att dess temperatur stiger. Under natten avger jordytan mer värme än den får ta emot vilket gör att temperaturen sjunker. Lägst temperatur är det strax innan solinstrålningen blir så stark att jordytan börjar värmas upp igen. Detta inträffar dock inte direkt när solen går upp, eftersom solens låga position på himlavalvet gör att den mesta solvärmen riktas högt upp i atmosfären och går ut i rymden igen. Men när solen nått en lite högre position, efter någon timme, börjar uppvärmningen igen.

Jordens meteorologi är komplicerad och det finns andra faktorer som spelar in här. Om exempelvis en kallfront passerar på morgonen, kan dygnets kallaste stund inträffa lite senare. En varmfront under samma tid skulle däremot påskynda uppvärmningen, kanske till och med till innan soluppgång. Vindar kan flytta luftmassor och därmed förändra temperaturen. Moln och hög luftfuktighet kan förhindra jordytans avkylning genom att absorbera utgående strålning och omdirigera den tillbaks till marken.

På klara och stilla morgnar kan ett annat fenomen göra att temperaturen sjunker lite extra vid denna tidpunkt. De första solstrålarna värmer då ett tunt lager med särskilt kall luft precis vid markytan som då stiger och kyler ner luften någon meter högre upp, något man ibland kan känna av.

Varmaste tiden på dygnet

Precis som den kallaste tidpunkten på dygnet inträffar precis innan jordytan börjar få mer värme än den avger, inträffar den varmaste tidpunkten på dygnet strax innan jordytan börjar avge mer värme än den får.

Mitt på dagen, kl. 12:00 på vintern och kl. 13:00 på sommaren, står solen som högst på himlen. Då lyser den som starkast och det är då man löper störst risk att bränna sig om man ligger och solar. Solen kommer att fortsätta värma jordytan ändå tills den går ner, men någon gång under eftermiddagen blir dess strålar så svaga att de inte väger upp för den värme jordytan hela tiden avger. Eftersom den kallaste tiden på dygnet inträffar ungefär en timme efter soluppgång skulle man kunna tro att den varmaste tidpunkten inträffar en timme innan solnedgång, men så är inte fallet. Detta beror på att jordytan är mycket varmare på eftermiddagen än på morgonen och därför avger mer värme varje sekund. Det krävs alltså en starkare sol, det vill säga en sol som står ganska högt på himlen, för att bibehålla temperaturen på jordytan. Exakt vilken tid det är som varmast varierar beroende av årstid, men någon gång mellan kl. 14:00 och 16:00 brukar detta ske. Dygnets varmaste tid kan också förskjutas av samma faktorer som kan förskjuta dygnets kallate tid, såsom varm- och kallfronter.
 
 
Liknande
Senaste
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Människan
Människan
Jorden
Teknik
Jorden
Byggnadsverk
Jorden
Rymden
Människan
Människan
Byggnadsverk
Rymden
Människan