Start      Jorden      Rymden      Människan      Djur      Teknik      Byggnadsverk      Sport      Sverige      Topplistor     
 
 
Jorden

Världens 6 häftigaste väderfenomen

Publicerad 9 juli 2012
Väder är ett annat ord för tillståndet i atmosfären. För att beskriva vädret krävs mätningar av en mängd parametrar, såsom luftfuktighet, vindstyrka och temperatur. Vädret är oftast relativt förutsägbart, men ibland leder de komplicerade förhållandena i atmosfären till extrema fenomen. Denna topplista över världens häftigaste väderfenomen levererar inga överraskningar, då de är vitt kända tack vare deras estetiska tilldragelse, eller på grund av den förödelse de orsakar. Men vad är de egentligen, och hur uppstår de?

6. Regnbåge

Först på topplistan är den klassiska regnbågen - en båge av ljus i olika färger, ofta synlig när solen tittar fram medan det regnar. Vitt ljus från solen består egentligen av alla färger som finns. När solen skiner på en vattendroppe blir dessa synliga. När en vit ljusstråle äntrar "framsidan" på en vattendroppe, och passerar övergången mellan luft och vatten, bryts de olika färgerna lite åt olika håll. Ljusstrålen övergår från att vara smal och vit till att bli lite bredare och bestå av alla färger i ett regnbågsmönster. Ljusstrålen reflekteras sedan på insidan av "baksidan" av vattendroppen (lite ljus passerar även ut här, men ger ej upphov till en regnbåge) och vänder tillbaks ungefär mot solens riktning. Sedan passerar ljusstrålen återigen gränsen mellan vatten och luft på vattendroppens framsida, fast den här gången på väg ut ur den, och färgerna separeras ännu mer. Ljusstrålen sprids till viss del åt alla håll från framsidan av vattendroppen, men mest är dess färger koncentrerade 40-42° från solens riktning. Vill man se en regnbåge ska man alltså stå med solen i ryggen och titta på vattendroppar i himlen. Dock får solen inte vara högre än 42° från horisonten, för då hamnar regnbågen osynligt i marken. En regnbåge är alltid 84° bred, vilket gör den svår att fotografera utan vidvinkelobjektiv. En regnbåge kan även bildas på andra sätt än av solen och regn. Det kan exempelvis bildas regnbågar av vattenångan vid ett vattenfall. Faktum är att det även kan bildas regnbågar av månens sken - månregnbågar. Dessa är dock svåra att se eftersom månens ljus är mycket svagare än solens. Om man har tur att se en kommer man uppfatta dess färger som svaga, eftersom människans färgseende blir dåligt i svagt ljus. Ett särskilt intressant fenomen är en dubbel regnbåge, vilken uppstår när en del ljus reflekteras en extra gång i vattendropparna och koncentreras 50-53° från ljuskällans riktning.

5. Hagel

Hagelkorn är klumpar av is som kan variera i storlek från några millimeter till flera centimeter i diameter. Ibland definierar man dock iskorn mindre än 5 mm som annat än hagel. Hagel bildas i åskmoln, framförallt de som är höga, har mycket uppåtvindar och innehåller mycket vatten. Det ska även vara kallt - den bästa temperaturen för hagelbildning är -13 °C. Ett hagelkorn börjar som en vattendroppe lågt i molnet, men när den följer uppåtvindarna till högre och kallare höjder fryser den till is. Flera små hagelkorn kolliderar till större och på så sätt kan riktigt stora bildas. När hagelkornet blivit så stort att gravitationen vinner över uppåtvindarna faller den till marken. Tillväxtfasen brukar ta minst 30 min. Hagelkorn större än 2 cm kan orsaka väsentlig skada på exempelvis bilar och tak. Det största hagelkorn som hittats i USA var 20 cm i diameter och vägde 0,88 kg.

4. Åska

Ett för många skrämmande väderfenomen är åska - en kraftig elektrisk ström i luften. Orsaken till åska är en stor laddningsskillnad mellan moln och mark, eller moln och moln. Hur denna laddningsskillnad egentligen uppstår är faktiskt fortfarande oklart, men den ledande hypotesen är att elektroner, vilka är negativt laddade partiklar, hoppar från iskristaller till trindsnö (en sorts blandning mellan hagel och snöflingor) när dessa kolliderar med varandra i molnen. De lättare iskristallerna flyger med uppåtvindar högt i molnen, medan trindsnön faller nedåt. Resultatet blir att molnet på hög höjd är positivt laddat (saknar elektroner) och låg höjd är negativt laddad (har ett överskott av elektroner). Då molnet rör sig över marken blir även marken positivt laddad, eftersom elektronerna i molnets undersida stöter bort elektroner i markytan. När laddningsskillnaden, det vill säga dragningskraften på elektronerna från de positivt laddade områdena, blir väldigt stor sker en elektrisk urladdning, vilket betyder att elektronerna snabbt rör sig, i en luftburen elektrisk ström, från botten av molnet till antingen toppen av molnet eller till marken. Denna elektriska ström är synlig som en blixt. Blixten, bestående av en ström av elektroner, värmer hastigt upp luften, vilken utvidgas. Detta leder till en tryckvåg i atmosfären, vilken går att uppfatta som en åskknall. Åska består alltså både av en blixt och av en åskknall. En blixt rör sig i en hastighet av runt 200 000 km/h och är cirka 30 000 grader varm.

3. Polarsken

Trea på topplistan över världens häftigaste väderfenomen är det vackraste. Att få uppleva ett ordentligt flerfärgat polarsken är en ynnest få förunnat. Men vi svenskar har tur - ett besök i norra landet på vinterhalvåret garanterar nästan ett polarsken. Polarsken är ljussken minst 80 km ovanför jordytan. Ljusspelet kan sträcka sig ända upp till 500 km ovanför jordytan, vilket är högre än omloppsbanan hos ISS (International Space Station). Polarsken uppstår när kväve och/eller syre i den tunna atmosfären avger fotoner (ljus). Anledningen till denna emission av fotoner är att kvävet och syret i första skedet absorberat energi från infallande laddade partiklar från solen eller rymden, energi som de sedan avger i form av fotoner. De laddade partiklarna från solen och rymden, främst elektroner, fångas in och accelereras av jordens magnetiska fält till områdena 10-20° från polerna där kollisionerna sker. Polarsken uppstår därför i ett ringformat område nära polerna, exempelvis ovanför norra Sverige. Polarsken har olika färger beroende på vilka av grundämnena kväve och syre som avger fotonerna, samt i vilken form dessa grundämnen var när de avgav fotoner. Ljus från syre är grönt eller rödbrunt, medan ljus från kväve är blått eller rött. När polarsken uppstår på norra halvklotet kallas det norrsken och när det uppstår på södra halvklotet kallas det sydsken. Polarsken är inget unikt för jorden, utan har även observerats på alla andra planeter utom Merkurius, samt på några av Jupiters månar.

2. Tornado

En tornado, även kallad tromb, är en roterande luftkanal (virvelvind) mellan marken och ett moln. En tornado är ofta synlig som en molnformation, eftersom vatten kyls till små vattendroppar i den. Tornados bildas ofta från kraftiga åskväder kallade superceller. Dessa superceller innehåller ett område av roterande luft som kallas en mesocyklon. En tornado bildas sedan om kraftigt regn drar med sig mesocyklonens ena ände ner till marken. Dock kan tornados även bildas på andra sätt, utan inblandning av superceller. Gemensamt för dem alla är dock kraftiga vindar som kan orsaka stor skada. En normal tornado har en vindhastighet på cirka 150 km/h och är cirka 75 m bred. En riktigt extrem tornado kan dock ha en vindhastighet på 480 km/h och vara 3 km bred. En tornado rör sig vanligtvis några kilometer längs marken, med en hastighet av cirka 45 km/h.

1. Tropisk cyklon

Världens häftigaste väderfenomen är också det mest fruktade. Den tropiska cyklonen orsakar flest dödsoffer av dem alla. Okärt barn har även många andra namn och en tropisk cyklon kallas, beroende på världsdel, även för orkan, tyfon eller bara cyklon. En tropisk cyklon tros bildas när varm luft stiger och bildar ett tomrum, ett lågtryck, under sig. Mer luft sugs in i detta tomrum, vilket upplevs som vindar. Vindarna blåser dock spiralformat in mot centrum, en effekt som uppstår på grund av jordens rotation. När den nya luften kommit in i centrum stiger även den. Än så länge har vi bara beskrivit ett vanligt lågtryck, men det som skiljer en tropisk cyklon från ett vanligt lågtryck är att den luft som stiger i centrum alltid är varm och fuktig eftersom tropiska cykloner uppstår ovanför tropiska hav. När denna luft når hög höjd och kyls av, kondenserar vattenångan i den till vattendroppar. När vatten på detta sätt kondenserar från gasform till flytande form frigörs värme, och denna värme ökar på luftrörelserna ännu mer. Detta gör att mer och mer varm och fuktig luft sugs upp i cyklonens centrum och dess vindstyrka, vatteninnehåll och storlek ökar. En medelstor tropisk cyklon är 50 mil i diameter. En tropisk cyklon avtar i styrka först när den kommer in över land eller kallare vatten. Vindarna når ofta orkanstyrka (minst 32,6 m/s) och det kan regna över 1000 mm på kort tid. De hastiga översvämningar som ofta följer med en tropisk cyklon brukar orsaka störst förödelse.
 
 
Liknande
Senaste
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Människan
Människan
Jorden
Teknik
Jorden
Byggnadsverk
Jorden
Rymden
Människan
Människan
Byggnadsverk
Rymden