Start     Jorden     Rymden     Människan     Djur     Teknik     Byggnadsverk     Sport     Sverige     Topplistor    
 
 
Jorden

Världens 6 häftigaste väderfenomen

Uppdaterad 4 mars 2017
Väder är ett annat ord för tillståndet i atmosfären. För att beskriva vädret krävs mätningar av en mängd parametrar, såsom luftfuktighet, vindstyrka och temperatur. Vädret är oftast relativt förutsägbart, men ibland leder de komplicerade förhållandena i atmosfären till extrema fenomen. Denna topplista över världens häftigaste väderfenomen levererar inga överraskningar, då de är vitt kända tack vare deras estetiska tilldragelse, eller på grund av den förödelse de orsakar. Men vad är de egentligen, och hur uppstår de? Här är världens häftigaste väderfenomen!

6. Regnbåge

Hur solljuset i en vattendroppe reflekteras till en regnbåge
Först på topplistan är den klassiska regnbågen - en båge av ljus i olika färger som ofta är synlig när solen tittar fram medan det regnar. Solens vita ljus består egentligen av alla färger som finns. När solen skiner på en vattendroppe, till exempel en regndroppe, blir alla dessa färger synliga (nedre bilden). När en vit ljusstråle från solen träffar "framsidan" på en vattendroppe, och passerar övergången mellan luft och vatten, bryts de olika färgerna lite åt olika håll. Ljusstrålen övergår från att vara smal och vit till att bli lite bredare och bestå av alla färger i ett regnbågsmönster. Ljusstrålen reflekteras sedan på insidan av "baksidan" av vattendroppen (lite ljus passerar även ut här, men ger ej upphov till en regnbåge) och vänder tillbaks snett mot solens riktning. Sedan passerar ljusstrålen återigen gränsen mellan vatten och luft på vattendroppens framsida, fast den här gången på väg ut ur den. Den reflekterade ljusstrålens färger är starkast mellan 40,6°(violett) och 42,3°(rött) från solens riktning.[1] Vill man se en regnbåge ska man alltså stå med solen i ryggen och titta på vattendroppar i himlen. Dock får solen följdaktligen inte stå högre än 42,3° från horisonten, för då hamnar toppen av regnbågen osynligt i marken. Ju lägre solen står, desto högre upp på himlen hamnar regnbågen. Ett särskilt intressant fenomen är en dubbel regnbåge, vilken uppstår då en del ljus reflekteras en extra gång i vattendropparna och bildar en extra regnbåge ovanför den första (övre bilden). Denna andra regnbåge är uppochnedvänd och koncentrerad mellan 50,7°(rött) och 53,6°(violett) från solens riktning.[1] För att den sekundära regnbågen ska kunna ses måste alltså solen stå lägre än 53,6° från horisonten.

En regnbåge kan även bildas på andra sätt än av solen och regn. Det kan exempelvis bildas regnbågar av vattenångan vid ett vattenfall eller från sprinklern på gräsmattan. Det kan också bildas regnbågar av månens sken - så kallade månbågar. Dessa är dock svåra att se eftersom månens ljus är mycket svagare än solens. Om man har tur att se en månbåge kommer man uppfatta dess färger som svaga, eftersom människans färgseende blir dåligt i svagt ljus.

5. Hagel

Hagelkorn är klumpar av is som kan variera i storlek från några millimeter till flera centimeter i diameter. Hagel bildas i åskmoln, cumulonimbus. Ett hagelkorn börjar som en underkyld vattendroppe lågt i molnet, men när den följer uppåtvindarna till högre och kallare höjder fryser den till is. Små hagelkorn kan kollidera och växa och på så sätt bilda riktigt stora hagel. När hagelkornet blivit så stort att gravitationen vinner över uppåtvindarna faller den till marken. Desto starkare uppåtvindar i molnet, desto större hinner alltså hagelkornen bli innan de faller. Stora hagelkorn kan orsaka väsentlig skada på exempelvis bilar och tak. De största hagelkorn man registrerat föll i Bangladesh år 1986. De vägde uppåt 1 kg och ska ha dödat 92 människor.[2] I Ramnäs i Sverige föll det år 1953 hagel som vägde 200 g, och i Lund föll det år 1986 asymmetriska hagel som var 1 cm tjocka och hela 6 cm långa.[3]

4. Åska

Ett för många skrämmande väderfenomen är åska - en kraftig elektrisk ström i luften. Orsaken till åska är en stor laddningsskillnad mellan moln och mark, eller mellan moln och moln. Molnen är oftast cumulonimbus-moln. Hur denna laddningsskillnad egentligen uppstår är faktiskt fortfarande oklart, men troligtvis har det att göra med att molndroppar, regndroppar och snöflingor rör sig upp och ned i molnet med olika hastigheter.[4] Resultatet blir i alla fall att molnet på hög höjd blir positivt laddat (saknar elektroner) och på låg höjd blir negativt laddad (har ett överskott av elektroner). Då molnet rör sig över marken blir även marken positivt laddad, eftersom elektronerna i molnets undersida stöter bort elektroner i markytan. När laddningsskillnaden, det vill säga dragningskraften på elektronerna från de positivt laddade områdena, blir väldigt stor sker en elektrisk urladdning, vilket betyder att elektronerna snabbt rör sig, i en luftburen elektrisk ström, från botten av molnet till antingen toppen av molnet eller till marken. Denna elektriska ström är synlig som en blixt. Blixten, bestående av en ström av elektroner, värmer hastigt upp luften, vilken utvidgas. Detta leder till en tryckvåg i atmosfären, vilken går att uppfatta som en åskknall. Åska består alltså både av en blixt och av en åskknall. Åska är vanligast på eftermiddagen eller på kvällen. Detta eftersom cumulonimbus-moln oftast börjar sin korta livstid på förmiddagen när solen värmer upp marken, varvid varm luft stiger och kyls av och bildar moln. Sedan tar det några timmar innan molnen blivit höga nog för att en tillräcklig laddningsskillnad ska kunna uppstå. Åska är också vanligast vid varmt väder eftersom åskmoln behöver mycket fukt för att bildas, och luft kan innehålla mer fukt ju varmare den är. Därför är åskväder mycket vanligare i tropikerna än mot polerna.

3. Polarsken

Trea på topplistan över världens häftigaste väderfenomen är kanske det allra vackraste. Polarsken är en gemensam benämning på norrsken och skydsken, vilka uppstår på hög höjd i områdena kring jordens nord- respektive sydpol. Att få uppleva ett ordentligt flerfärgat polarsken är en ynnest få förunnat. Men vi svenskar har tur - ett besök i norra landet på vinterhalvåret garanterar nästan ett norrsken. Polarsken uppstår på en höjd av mellan 100 km och 400 km[5] - det sistnämnda är lika högt som omloppsbanan hos ISS (International Space Station). Polarsken uppstår när främst kväve och/eller syre i den tunna atmosfären avger ljus (fotoner). Anledningen till denna emission av ljus är att kvävet och syret i första skedet absorberat energi från infallande laddade partiklar från rymden, energi som de sedan avger i form av fotoner. De laddade partiklarna från rymden är främst elektroner som kommer med solvinden. Dessa fångas in och accelereras av jordens magnetiska fält till områdena runt polerna där kollisionerna sker. Polarsken uppstår därför i ett ringformat område nära polerna, exempelvis ovanför norra Sverige. Polarsken har olika färger beroende på vilka av grundämnena kväve och syre som avger fotonerna, samt vilken form grundämnena har (båda dessa saker beror på höjden ovanför jordytan). Ljus från syre är grönt eller rött, medan ljus från kväve är rödviolett.[6] Polarsken är inget unikt för jorden, utan uppstår även på andra planeter.

2. Tornado

En tornado, även kallad tromb, är en roterande luftkanal (virvelvind) mellan marken och ett moln. En tornado är ofta synlig som en molnformation, eftersom vatten kyls till små vattendroppar i den. Tornados bildas ofta från kraftiga åskväder kallade superceller. Dessa superceller innehåller ett område av roterande luft som kallas en mesocyklon. En tornado bildas sedan om kraftigt regn drar med sig mesocyklonens ena ände ner till marken. Dock kan tornados även bildas på andra sätt, utan inblandning av superceller. Gemensamt för dem alla är dock kraftiga vindar som kan orsaka stor skada. En tornado kan ha en diameter på alltifrån 10 m till 1 000 m, och vindhastigheten i dem kan uppnå 140 m/s.[7] I Sverige kallar vi tornados för tromber, och när de väl uppstår brukar de vara ganska blygsamma. I östra Jämtlands skogar uppstod dock år 1986 en tromb som drog upp en 3 km lång gata av fällda träd och troligtvis hade en hastighet på 75 m/s.[7] I USA blir tornados mycket större och är väldigt fruktade - till exempel dödades 695 människor i Missouri, Illinois och Indiana av (troligtvis) en och samma tornado år 1925.[7]

1. Tropisk cyklon

Världens häftigaste väderfenomen är förmodligen det allra mest fruktade. Tropisk cyklon är nämligen det väderfenomen som dödar flest människor.[8] Okärt barn har även många andra namn och en tropisk cyklon kallas, beroende på världsdel, även för orkan, tyfon eller bara cyklon. En tropisk cyklon tros bildas när varm luft stiger och bildar ett tomrum - ett lågtryck - under sig. Mer luft sugs in i detta tomrum, vilket upplevs som vindar. Vindarna blåser dock spiralformat in mot centrum, en effekt som uppstår på grund av jordens rotation. När den nya luften kommit in i centrum stiger även den. Än så länge har vi bara beskrivit ett vanligt lågtryck, men det som skiljer en tropisk cyklon från ett vanligt lågtryck är att den luft som stiger i centrum alltid är varm och fuktig eftersom tropiska cykloner uppstår ovanför tropiska hav. När denna luft når hög höjd och kyls av, kondenserar vattenångan i den till vattendroppar. När vatten på detta sätt kondenserar från gasform till flytande form frigörs värme, och denna värme ökar på luftrörelserna ännu mer. Detta gör att mer och mer varm och fuktig luft sugs upp i cyklonens centrum, vilket gör att cyklonens vindstyrka, vatteninnehåll och storlek ökar. En tropisk cyklon avtar i styrka först när den kommer in över land eller kallare vatten. Vindarna når ofta orkanstyrka (minst 32,6 m/s och ibland uppåt 70 m/s) och det kan regna över 1 m på kort tid.[8] De hastiga översvämningar och extrema regnmängder som ofta följer med en tropisk cyklon brukar vara det som kräver flest liv.[8]
Referenser
[1]
"Regnbåge". NE.se. Läst 4 mars 2017.
[2]
"Heaviest hailstones". Guinness World Records. Läst 4 mars 2017.
[3]
"Hagel". SMHI. Läst 4 mars 2017.
[4]
"Åska". SMHI. Läst 4 mars 2017.
[5]
"Norrsken". SMHI. Läst 4 mars 2017.
[6]
"Norrsken". NE.se. Läst 4 mars 2017.
[7]
"Tornado". SMHI. Läst 4 mars 2017.
[8]
"Orkaner och tropiska cykloner". SMHI. Läst 4 mars 2017.
 
 
Liknande
Senaste
Rymden
Djur
Människan
Djur
Jorden
Människan
Människan
Teknik
Människan
Byggnadsverk
Jorden
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Människan