Teknik
10 uppfinnare som dödades av sina egna uppfinningar
Uppdaterad 20 sep 2020
Uppfinnare riskerar ibland allt i vetenskapens namn. Här är 10 uppfinnare som dödades av sina egna uppfinningar.
10. Otto Lilienthal
Otto Lilienthal var en tysk uppfinnare och pionjär inom glidflygning. Lilienthal lyckades med över 2 000 flygturer från kullar, med sammanlagt 5 timmars flygtid.[1] Han slog bland annat världsrekord genom att glidflyga hela 250 m.[1] Vid en glidflygning år 1896 tappade han kontrollen och kraschade. Han dog dagen efter, troligtvis av huvudskador.[2]
Annons
Annons
9. Sylvester H. Roper
Sylvester H. Roper från USA uppfann en ångdriven cykel, som av vissa anses vara den allra första motorcykeln. Som mest kunde han komma upp i hela 65 km/h.[3] När han år 1896 – vid 72 års ålder – skulle demonstrera cykelns toppfart på en testbana fick han troligtvis en hjärtattack.[3] Enligt läkaren på plats dog den gamle uppfinnaren innan han och cykeln for av banan.[3]
8. Henry Smolinski
Amerikanen Henry Smolinski designade AVE Mizar – en hybrid mellan ett Cessna-flygplan och en Ford Pinto. Flygfarkosten skulle utnyttja även bilens motor och bromsar för att kunna lyfta och landa på korta sträckor. Vid en testflygning år 1973 kollapsade ena vingens stativ,[4] och Henry och hans kollega Harold Blake dödsstörtade.
7. William Bullock
William Bullock var en produktiv amerikansk uppfinnare som bland annat arbetade med att tryckpressar skulle kunna matas med papper automatiskt istället för för hand. När han år 1867 höll på att justera en av sina tryckpressar fastnade han med ena benet i maskinen.[5] Han skadade sig så illa att han fick kallbrand och när benet skulle amputeras avled William.[5]
Annons
Annons
6. Horace Lawson Hunley
Den amerikanske ingenjören och uppfinnaren Horace Lawson Hunley designade en av de allra första stridubåtarna, H. L. Hunley, som under sin korta karriär under det amerikanska inbördeskriget blev den första ubåten som sänkte ett krigsfartyg.[6] Vid attacken försvann dock H. L. Hunley mysteriskt, och hittades inte förrän 1995.[6] Ubåten sjönk också två gånger innan hon sattes i tjänst, men kunde då bärgas. Vid den andra förlisningen, år 1863, var Horace Lawson Hunley själv ombord och drunknade tillsammans med resten av besättningen.[7] Sammanlagt dog 21 män i ubåtens tre haverier.[7]
5. Valerian Abakovsky
Bild: Public domain
Uppfinnaren Valerian Abakovsky från Lettland designade "Aerowagon" – en tågvagn som drevs av en flygplansmotor med tillhörande propeller. Aerowagon sägs, enligt kommunistiska källor, ha kunnat nå hastigheter uppåt 140 km/h, men spårade ur vid ett test år 1921, varvid flera av passagerarna ska ha dött, däribland Valerian Abakovsky själv.
4. Alexander Bogdanov
Alexander Bogdanov var en rysk fysiker, filosof, science fiction-författare, revolutionär och pionjär inom blodtransfusioner. År 1928 bytte han blod med en student som led av malaria och tuberkolos och dog snart därefter.[8] Ingen vet egentligen den exakta dödsorsaken – vissa forskare tror att Bogdanov begick självmord, andra tror att hans död berodde på blodgruppsinkompabilitet.
Annons
Annons
3. Jean-François Pilâtre de Rozier
Fransmannen Jean-François Pilâtre de Rozier gjorde 1783 världens första bemannade luftballongfärd, tillsammans med François Laurent.[9] Sedan uppfann han en kombinerad varmlufts- och väteballong som skulle ta honom över Engelska kanalen. I juli år 1785 lyfte han tillsammans med sin kompanjon Pierre Romain, men efter bara en halvtimme var katastrofen ett faktum. Man tror att ballongens vackra metallförgyllning orsakade en statisk urladdning, varpå ballongen fattade eld och de Rozier och Romain störtade mot sin död.[9]
2. Franz Reichelt
Franz Reichelt var en skräddare och fallskärmspionjär som ville uppfinna en praktisk fallskärmsdräkt. År 1912 skulle han bevisa att hans dräkt fungerade genom att hoppa från Eiffeltornets första plattform. Men fallskärmsdräkten vecklade inte ut sig och Franz dog omedelbart inför förskräckta åskadare och reportrar. Uppfinnarens tragiska fall både fotades och filmades.
1. Marie Curie
Marie Curie vann nobelpriset två gånger för sin banbrytande forskning om radioaktivitet och upptäckte tillsammans med sin man de radioaktiva grundämnena polonium och radium. Under första världskriget utvecklade hon sjukvårdsbilar med röntgenutrustning (hon körde ibland själv ut till fronten) och översåg bygget av 200 röntgenrum i olika fältsjukhus.[10] Marie Curie dog år 1934 – 66 år gammal – av den sällsynta blodsjukdomen plastisk anemi.[10] Marie trodde själv att hon fick sjukdomen av all röntgenstrålning hon utsatte sig för under kriget.[10]
Annons
Annons
Referenser (och vidare läsning)
[1]
"From Lillienthal to the Wrights". Otto Lillienthal Museum. Läst 20 sep 2020.
[2]
Harsch V, Bardrum B, Illig P."Lilienthal's fatal glider crash in 1896: evidence regarding the cause of death". Aviation, Space, and Environmental Medicine (på PubMed). Publicerad 2008. Läst 20 sep 2020.
[3]
"Died In The Saddle". Boston Daily Globe. Publicerad 2 juni 1896. Läst 20 sep 2020.
[4]
"Accident report – NTSB Identification: LAX74FUQ18". National Transportation Safety Board. Läst 20 sep 2020.
[5]
"On this day we remember William Bullock...". National Print Museum (på Facebook). Publicerad 12 april 2016. Läst 20 sep 2020.
[6]
"History Is Made". Hunley.org. Läst 20 sep 2020.
[7]
"The H.L. Hunley Sinkings". Hunley.org. Läst 20 sep 2020.
[8]
Graham, Loren ""Bogdanov (Malinovsky), Aleksandr Aleksandrovich". Complete Dictionary of Scientific Biography (på Encyclopedia.com). Läst 20 sep 2020.
[9]
"Balloon Flight". Encyclopedia Britannica. Läst 20 sep 2020.
[10]
Jorgensen J. Timothy "Marie Curie and her X-ray vehicles’ contribution to World War I battlefield medicine". The Conversation. Läst 20 sep 2020.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Människan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
