Jorden
Sveriges 12 högsta berg
Uppdaterad 18 sep 2023
Vilka är egentligen de högsta bergen i Sverige? I vårt land finns åtta fjällmassiv som når över 2 000 m. Dessa fjäll har tolv distinkta bergstoppar som når över samma gräns. Vi har sammanställt en lista på de tolv topparna, rangordnade enligt de senaste höjdmätningarna av Lantmäteriet och Tarfala forskningsstation.
År 2009 började Lantmäteriet mäta höjden på terrängen i Sverige med decimeterexakt laserskanning från flygplan, med syfte att skapa en höjdmodell över hela landet.[1] År 2016 presenterades nya spännande siffror på de svenska fjällen – många av Sveriges högsta berg hade fått nya höjder, och man hade hittat en ny och tolfte bergstopp över 2 000 m.[1] Men ännu hade inte bergstopparna i fjällmassiven Sarektjåkkå och Akka mätts med den nya tekniken.
Så äntligen, i december 2019, meddelade Lantmäteriet att de var färdiga – hela Sverige har laserskannats, och resultatet finns att se i deras e-tjänst Min karta.[2] Genom att klicka i kartan kan man se höjdvärden för enskilda punkter över hela landet, och dessutom verkar alla högre berg i Sverige vara utmärkta med de nya höjderna. Vi har sammanställt en lista på Sveriges tolv högsta berg, det vill säga alla svenska bergstoppar över 2 000 m, med de nya uppdaterade höjderna. Dessutom har mätningar från Tarfala forskningsstation gett Sverige en ny högsta bergstopp, åtminstone på somrarna.
År 2009 började Lantmäteriet mäta höjden på terrängen i Sverige med decimeterexakt laserskanning från flygplan, med syfte att skapa en höjdmodell över hela landet.[1] År 2016 presenterades nya spännande siffror på de svenska fjällen – många av Sveriges högsta berg hade fått nya höjder, och man hade hittat en ny och tolfte bergstopp över 2 000 m.[1] Men ännu hade inte bergstopparna i fjällmassiven Sarektjåkkå och Akka mätts med den nya tekniken.
Så äntligen, i december 2019, meddelade Lantmäteriet att de var färdiga – hela Sverige har laserskannats, och resultatet finns att se i deras e-tjänst Min karta.[2] Genom att klicka i kartan kan man se höjdvärden för enskilda punkter över hela landet, och dessutom verkar alla högre berg i Sverige vara utmärkta med de nya höjderna. Vi har sammanställt en lista på Sveriges tolv högsta berg, det vill säga alla svenska bergstoppar över 2 000 m, med de nya uppdaterade höjderna. Dessutom har mätningar från Tarfala forskningsstation gett Sverige en ny högsta bergstopp, åtminstone på somrarna.
12. Sielmmatjåkkå - 2 004 m.ö.h.
Sielmmatjåkkå – eller Šielmmáčohkka på nordsamiska – är ett berg någon mil norr om Kebnekaisemassivet. Det har en huvudtopp som tidigare uppmätts till 1 997 m.ö.h.[1] Tack vare Lantmäteriets nya laserskanningar kunde man 2016 uppdatera bergets höjd till 2 004 m.ö.h.,[3] vilket gjorde att Sverige fick ännu ett fjäll som når över 2 000 m. Sielmatjåkka blev då också Sveriges nordligaste berg över 2 000 m.
11. Pårtetjåkkå - 2 007 m.ö.h.
Pårtetjåkkå – eller Bårddetjåhkkå på lulesamiska – är en 2 007 m[3] hög bergstopp i fjällmassivet Pårte i Sareks nationalpark. Det är Sveriges sydligaste bergstopp över 2 000 m, och den är relativt lättåtkomlig tack vare en ganska flack sydsluttning och närheten till Kvikkjokk. Berget vann två höjdmeter vid laserskanningarna, mot Fjällkartans 2 005 m.ö.h.[1] (Fjällkartan har nu utgått och ersatts av Lantmäteriets karttjänst på nätet).
10. Akka stortopp - 2 011 m.ö.h.
Akka – eller Áhkká på lulesamiska – är ett fjäll i Stora Sjöfallets nationalpark. Akka har en dubbeltopp som delas av en väldigt smal passage med svindlande branter på båda sidor. Den något lägre av topparna, nordosttoppen, räknas ibland som en egen bergstopp. Enligt den äldre höjdsiffran på Fjällkartan nådde Akkas stortopp 2 015 m.ö.h.,[1] men vid Lantmäteriets nya laserskanningar mättes Stortoppens höjd till 2 011 m.ö.h.[3] Bergstoppen till vänster på bilden heter Borgtoppen och mäter 1 961 m.ö.h.[4]
Annons
Annons
9. Palkattjåkkå - 2 016 m.ö.h.
Palkattjåkkå – eller Bálgattjåhkkå på lulesamiska – ligger precis som Pårtetjåkkå i Pårte-massivet. Efter Lantmäteriets nya mätningar fick Palkattjåkkå tillgodoräkna sig 14 nya höjdmeter i jämförelse med Fjällkartan och klättrade därför med sina 2 016 m ett par platser på listan över Sveriges högsta berg.[1][3] Palkattjåkkå tog då över titeln som den högsta bergstoppen i Pårte-massivet från mer lättbestigna Pårtetjåkkå.
8. Sarektjåkkå sydtopp - 2 025 m.ö.h.
Sarektjåkkå – eller Sarektjåhkkå på lulesamiska – är ett stort fjällmassiv i Sarek där hela fyra bergstoppar sträcker sig över 2 000 m. Den lägsta utav dessa fyra toppar är Sydtoppen, 2 025 m.ö.h.[3] När Sydtoppen laserskannades med flygplan fick den tillgodoräkna sig två nya höjdmeter mot Fjällkartans tidigare 2 023 m.ö.h.[1]
7. Sarektjåkkå, Bucht-toppen - 2 030 m.ö.h.
Öster om Sarektjåkkås sydtopp ligger Bucht-toppen, som efter Lantmäteriets nya lasermätningar ökade rejält i höjdmeter – från Fjällkartans 2 010 m.ö.h.[1] till hela 2 030 m.ö.h.[3] Den tog därmed över Sydtoppens titel som den tredje högsta bergstoppen i Sarekmassivet och klättrade flera platser på listan över Sveriges högsta berg.
Bucht-toppen har fått sitt namn efter kartografen G.W. Bucht, som 1879 tillsammans med två samiska bärare var först att bestiga Sarektjåkkås stortopp.[5]
Bucht-toppen har fått sitt namn efter kartografen G.W. Bucht, som 1879 tillsammans med två samiska bärare var först att bestiga Sarektjåkkås stortopp.[5]
Annons
Annons
6. Kaskasapakte - 2 040 m.ö.h.
Det 2 040 m[3] höga Kaskasapakte – eller Gaskkasbákti på nordsamiska – är ett brant berg i Kebnekaisemassivet som erbjuder storslagen klättring. Innan laserskanningen angavs Kaskasapaktes höjd till 2 043 m.ö.h. på Fjällkartan.[1]
Bilden är tagen från dalgången Kuopervagge/Guobirvággi. Framför berget syns ena änden av sjön Kuoperjaure/Guobirjávrrit.
Bilden är tagen från dalgången Kuopervagge/Guobirvággi. Framför berget syns ena änden av sjön Kuoperjaure/Guobirjávrrit.
5. Sarektjåkkå nordtopp - 2 054 m.ö.h.
Sarektjåkkås nordtopp skiljs från den högsta toppen av en ganska luftig bergskam. Som för de flesta bergen på denna lista bör man ha fjällvana och rätt utrustning om man vill bestiga Nordtoppen. Efter Lantmäteriets laserskanning ändrades Nordtoppens höjd från Fjällkartans 2 056 m.ö.h.[1] till 2 054 m.ö.h.[3]
4. Kaskasatjåkka - 2 071 m.ö.h.
Sveriges fjärde högsta bergstopp är Kaskasatjåkka, eller Gaskkasčohkka på nordsamiska. Toppen som når 2 071 m.ö.h.[3] är en stor snötäckt platå med en magnifik utsikt över Kaskasapakte och Kebnekaise. Berget förlorade fem höjdmeter vid laserskanningarna, mot nu utgångna Fjällkartans 2 076 m.ö.h.[1]
Bilden är tagen i Tarfaladalen – en känd plats bland fjällvandrare där man finner STF:s högst belägna stuga[6] samt Tarfala forskningsstation.
Bilden är tagen i Tarfaladalen – en känd plats bland fjällvandrare där man finner STF:s högst belägna stuga[6] samt Tarfala forskningsstation.
Annons
Annons
3. Sarektjåkkå stortopp - 2 089 m.ö.h.
Sarektjåkkås högsta topp är Stortoppen som når hela 2 089 m[3] över havet. Detta gör Sarektjåkkå till Sveriges näst högsta fjäll. Innan de nya lasermätningarna fanns det funderingar om Sarektjåkkå till och med skulle kunna vara Sveriges högsta berg[7] – det skiljer bara 8 m till Kebnekaises högsta punkt – men de gamla mätningarna på 2 089 m[1] visade sig stämma.
2. Kebnekaise sydtopp - 2 093,2 m.ö.h.
Att Kebnekaise – Giebmegáisi på nordsamiska – är Sveriges högsta berg vet nog många av oss. Men berget kröns av två bergstoppar – Nordtoppen och Sydtoppen – som tävlar om att vara högst. Nordtoppen består av fast berg och når 2 096,8 m över havet.[8] Sydtoppen kröns av en glaciär vars höjd varierar beroende på hur mycket snö som samlas på vintern och hur mycket som smälter på sommaren.
Mellan år 1970 och 2000 varierade höjden på Kebnekaises sydtopp (mätt i augusti) mellan 2 110 och 2 120 m.ö.h.[9] Sydtoppen var då alltså med god marginal Sveriges högsta bergstopp. Sedan dess har sannolikt klimatförändringar gjort att toppglaciärens tjocklek krympt och Sydtoppen blivit lägre än den varit under hela 1900-talet.[9]
När Tarfala forskningsstation mätte Sydtoppen i september 2016 blev resultatet 2 097,1 m.ö.h.[10] Sydtoppen var då fortfarande Sveriges högsta bergstopp, men bara 30 cm högre än Nordtoppen. Vid en mätning följande sommar, utförd i augusti 2017, visade det sig att toppglaciären hade växt lite. Kebnekaises sydtopp var då 2 098,5 m.ö.h.[11] År 2018 hände slutligen det som forskarna förutspått. Den rekordvarma sommaren gjorde att toppglaciären smälte ordentligt, och i augusti 2018 mättes Sydtoppens höjd till 2 096,5 m.ö.h, med en felmarginal på 10 cm.[12] Sydtoppen var inte längre Sveriges högsta bergstopp, utan cirka tre decimeter lägre än Nordtoppen. I september 2019 mättes Sydtoppen igen. Nu var den ännu lägre – 2 095,6 m.ö.h. – 1,2 m lägre än Nordtoppen.[13] I september 2020 mättes Sydtoppen till 2 096 m.ö.h. (vintern hade varit snörik).[14] I augusti 2021 slogs ett nytt bottenrekord på 2 094,6 m.ö.h.[8] Sommaren 2022 var snösmältningen måttlig och i september mättes Sydtoppen återigen till 2 094,6 m.ö.h.[15] Men i september 2023 slogs bottenrekordet igen. Nu låg sydtoppen "bara" 2 093,2 m.ö.h. – en minskning på 1,4 m sedan året innan.[16]
Om hela toppglaciären skulle smälta bort skulle Sydtoppen nå 2 060 m.ö.h.[9] och därmed bli Sveriges femte högsta bergstopp.
Mellan år 1970 och 2000 varierade höjden på Kebnekaises sydtopp (mätt i augusti) mellan 2 110 och 2 120 m.ö.h.[9] Sydtoppen var då alltså med god marginal Sveriges högsta bergstopp. Sedan dess har sannolikt klimatförändringar gjort att toppglaciärens tjocklek krympt och Sydtoppen blivit lägre än den varit under hela 1900-talet.[9]
När Tarfala forskningsstation mätte Sydtoppen i september 2016 blev resultatet 2 097,1 m.ö.h.[10] Sydtoppen var då fortfarande Sveriges högsta bergstopp, men bara 30 cm högre än Nordtoppen. Vid en mätning följande sommar, utförd i augusti 2017, visade det sig att toppglaciären hade växt lite. Kebnekaises sydtopp var då 2 098,5 m.ö.h.[11] År 2018 hände slutligen det som forskarna förutspått. Den rekordvarma sommaren gjorde att toppglaciären smälte ordentligt, och i augusti 2018 mättes Sydtoppens höjd till 2 096,5 m.ö.h, med en felmarginal på 10 cm.[12] Sydtoppen var inte längre Sveriges högsta bergstopp, utan cirka tre decimeter lägre än Nordtoppen. I september 2019 mättes Sydtoppen igen. Nu var den ännu lägre – 2 095,6 m.ö.h. – 1,2 m lägre än Nordtoppen.[13] I september 2020 mättes Sydtoppen till 2 096 m.ö.h. (vintern hade varit snörik).[14] I augusti 2021 slogs ett nytt bottenrekord på 2 094,6 m.ö.h.[8] Sommaren 2022 var snösmältningen måttlig och i september mättes Sydtoppen återigen till 2 094,6 m.ö.h.[15] Men i september 2023 slogs bottenrekordet igen. Nu låg sydtoppen "bara" 2 093,2 m.ö.h. – en minskning på 1,4 m sedan året innan.[16]
Om hela toppglaciären skulle smälta bort skulle Sydtoppen nå 2 060 m.ö.h.[9] och därmed bli Sveriges femte högsta bergstopp.
1. Kebnekaise nordtopp - 2 096,8 m.ö.h.
Kebnekaises nordtopp, som alltså består av fast berg till skillnad från Sydtoppen, når 2 096,8 m över havet[8] och blev under den rekordvarma sommaren 2018 Sveriges högsta punkt. Möjligtvis kommer nu Sydtoppen och Nordtoppen att under flera decennier bytas av i rollen som Sveriges högsta punkt.[9] På vintern kommer snö falla på Sydtoppen och få dess glaciär att växa, medan sommarens snösmältning kommer få den att sjunka (normalt varierar Sydtoppens höjd cirka tre meter mellan sommar och vinter och den brukar vara högst i maj och lägst i september).[13] Men till slut kommer Nordtoppen bli Sveriges högsta punkt året runt.[13]
Nordtoppen är mer svårbestigen än Sydtoppen. Den vanliga leden till toppen innebär att man först bestiger Sydtoppen och sedan gör en väldigt luftig kamvandring fram till Nordtoppen.[17]
Nordtoppen är mer svårbestigen än Sydtoppen. Den vanliga leden till toppen innebär att man först bestiger Sydtoppen och sedan gör en väldigt luftig kamvandring fram till Nordtoppen.[17]
Annons
Annons
Referenser (och vidare läsning)
[1]
"Lantmäteriet har upptäckt en ny fjälltopp över 2000 meter". Via TT. Publicerad 13 juli 2016. Läst 18 sep 2023.
[2]
"Lantmäteriet har laserskannat hela Sverige – nationell höjdmodell klar". Via TT. Publicerad 12 dec 2019. Läst 18 sep 2023.
[3]
"200 nya fjälltoppar har satts på kartan med sin rätta höjd". Via TT. Publicerad 21 feb 2020. Läst 18 sep 2023.
[4]
"Min karta". Lantmäteriet. Läst 18 sep 2023.
[5]
Ej namngivna författare. 1901. Läsebok för folkskolan. Nionde upplagan. Sida 354-356. Stockholm. P.A. Norstedt & söners förlag.
[6]
"Upplev mer - STF Tarfala fjällstuga". Svenska turistföreningen. Läst 18 sep 2023.
[7]
"Lasermätning har gett högre fjälltoppar". SvD.se. Publicerad 12 dec 2019. Läst 18 sep 2023.
[8]
"Kebnekaises sydtopp fortsätter smälta – två meter sedan förra året". Stockholms universitet. Publicerad 17 aug 2019. Läst 18 sep 2023.
[9]
"Kebnekaises sydtopp". Bolin Centre for Climate Research. Läst 18 sep 2023.
[10]
"Minimal skillnad mellan Sveriges två högsta fjälltoppar". Sveriges Radio. Publicerad 18 sep 2016. Läst 18 sep 2023.
[11]
"Inget skifte – Sveriges högsta topp har blivit högre". SVT. Uppdaterad 24 aug 2017. Läst 18 sep 2023.
[12]
"Bekräftat: Kebnekaises nordtopp Sveriges högsta punkt". DN.se. Publicerad 6 aug 2018. Läst 18 sep 2023.
[13]
"Kebnekaises sydtopp en meter lägre än nordtoppen". Stockholms universitet. Publicerad 9 sep 2019. Läst 18 sep 2023.
[14]
"Kebnekaises sydtopp fortsätter att smälta". Stockholms universitet. Publicerad 6 okt 2020. Läst 18 sep 2023.
[15]
"Kebnekaises sydtopp fortsatt lägre än nordtoppen". Stockholms universitet. Uppdaterad 18 sep 2023. Läst 18 sep 2023.
[16]
"Kebnekaises sydtopp fortsätter smälta – liksom andra svenska glaciärer". Stockholms universitet. Uppdaterad 13 sep 2023. Läst 18 sep 2023.
[17]
"Kebnekaise - Guidad Tur Nordtoppen
" (pdf). Svenska turistföreningen. Publicerad sommaren 2022. Läst 18 sep 2023.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Människan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
