Byggnadsverk
Världens 7 underverk
Uppdaterad 3 nov 2022
"Förutom Olympus, har Solen aldrig skådat något så storslaget." Så skrev en grekisk poet på 100-talet f.Kr. om ett av världens sju underverk. Vilket underverk menade han? Och vilka är de andra sex?
Runt 300- till 100-talet f.Kr. bredde det grekiska riket ut sig över en stor del av östra medelhavsområdet och Mellanöstern. De greker som hade privilegiet att resa fick därmed tillgång till främmande civilisationer och deras byggnadskonst.[1] Som hjälp till de resande skrevs reseguider och dikter som innehöll listor på sevärdheter man inte fick missa.[1][2] En av de mest kända dikterna skrevs av poeten Antipatros från Sidon på 100-talet f.Kr.: [3]
I Antipatros dikt nämns sju underverk, och hans "lista", tillsammans med en senare av (någon som i alla fall påstod sig vara) matematikern Filon från Byzantion, är de mest kända källorna till "världens sju underverk" eller "antikens sju underverk".[2][3] Antipatros lista innehöll dock Babylons murar,[2] som i senare listor byttes ut mot det kanske mer betydande fyrtornet på Faros.[3]
Här är de sju underverken, kronologiskt ordnade efter när de färdigställdes. Intressant är att endast ett av underverken finns kvar idag, och att alla sju underverken fanns samtidigt i knappt sextio år.
De sju antika underverken ska inte blandas ihop med världens sju nya underverk som utsågs 2007.
Runt 300- till 100-talet f.Kr. bredde det grekiska riket ut sig över en stor del av östra medelhavsområdet och Mellanöstern. De greker som hade privilegiet att resa fick därmed tillgång till främmande civilisationer och deras byggnadskonst.[1] Som hjälp till de resande skrevs reseguider och dikter som innehöll listor på sevärdheter man inte fick missa.[1][2] En av de mest kända dikterna skrevs av poeten Antipatros från Sidon på 100-talet f.Kr.: [3]
Jag har sett muren runt ädla Babylon på vilken det finns en väg för vagnar, och statyn av Zeus vid floden Alfeios, och de hängande trädgårdarna, och Kolossen av Solen, och det enorma arbetet med de höga pyramiderna, och den väldiga graven för Mausollos, men när jag såg templet för Artemis som reste sig mot molnen, förlorade de andra underverken sin briljans, och jag sa "Se, förutom Olympus, har Solen aldrig skådat något så storslaget." [3] (fritt översatt av oss)
I Antipatros dikt nämns sju underverk, och hans "lista", tillsammans med en senare av (någon som i alla fall påstod sig vara) matematikern Filon från Byzantion, är de mest kända källorna till "världens sju underverk" eller "antikens sju underverk".[2][3] Antipatros lista innehöll dock Babylons murar,[2] som i senare listor byttes ut mot det kanske mer betydande fyrtornet på Faros.[3]
Här är de sju underverken, kronologiskt ordnade efter när de färdigställdes. Intressant är att endast ett av underverken finns kvar idag, och att alla sju underverken fanns samtidigt i knappt sextio år.
De sju antika underverken ska inte blandas ihop med världens sju nya underverk som utsågs 2007.
7. Cheopspyramiden, Egypten
Cheops (Khufus) pyramid står på en ökenplatå i utkanten av Giza i Egypten och är ett av de mest kolossala byggnadsverken som någonsin rests på jorden.
Pyramidens bas är i genomsnitt 230 m lång och toppen når en höjd på 138 m (från början 147 m), vilket gör Cheopspyramiden till den bredaste och högsta av Egyptens pyramider.[4]
Cheops pyramid är med råge det äldsta av antikens sju underverk, men trots detta det enda av underverken som står kvar än idag.
Cheopspyramiden tros ha byggts som en grav till, och på order av, faraon Cheops (Khufu), som var en av kungarna i Egyptens fjärde dynasti som varade mellan åren 2575 och 2465 f.Kr.[5]
Än idag är det ett mysterium hur pyramiden byggdes och hur man fick upp stenblocken på varandra. Moderna utgrävningar tyder på att runt 10 000 betalda arbetare jobbade med bygget åt gången, och inte slavar som man tidigare trott.[5] De stora byggstenarna tros ha dragits från ett stenbrott knappt en kilometer bort, och åtminstone i pyramidens lägre tredjedel lagts på plats med hjälp av ramper.[5] Hur stenarna restes till de högre nivåerna är ett större frågetecken, men möjligtvis kunde man med tillräcklig mankraft och med hjälp av hävarmar lyfta stenarna uppför var och ett av de cirka 60 cm höga trappstegen på Cheopspyramidens utsida.[5] Pyramidens trappsteg tros sedan ha täckts av slät vit kalksten som fraktats med båt på Nilen från ett kalkbrott i Tura, cirka 13 km bort (i princip all kalksten har nu ramlat bort).[5]
Bredvid Cheops pyramid står den nästan lika höga Chefrens pyramid, som började byggas när Cheops son Chefren blivit farao och också ville ha en pyramid, och på vars topp kalksten fortfarande ligger kvar.[4] Tillsammans med Menkauras pyramid (byggd på uppdrag av Chefrens son, farao Menkaura) och några mindre pyramider kallas de allesammans för pyramiderna i Giza. På vissa listor över världens sju underverk ingår alla pyramiderna i Giza och inte bara Cheopspyramiden.
Cheops pyramid är med råge det äldsta av antikens sju underverk, men trots detta det enda av underverken som står kvar än idag.
Cheopspyramiden tros ha byggts som en grav till, och på order av, faraon Cheops (Khufu), som var en av kungarna i Egyptens fjärde dynasti som varade mellan åren 2575 och 2465 f.Kr.[5]
Än idag är det ett mysterium hur pyramiden byggdes och hur man fick upp stenblocken på varandra. Moderna utgrävningar tyder på att runt 10 000 betalda arbetare jobbade med bygget åt gången, och inte slavar som man tidigare trott.[5] De stora byggstenarna tros ha dragits från ett stenbrott knappt en kilometer bort, och åtminstone i pyramidens lägre tredjedel lagts på plats med hjälp av ramper.[5] Hur stenarna restes till de högre nivåerna är ett större frågetecken, men möjligtvis kunde man med tillräcklig mankraft och med hjälp av hävarmar lyfta stenarna uppför var och ett av de cirka 60 cm höga trappstegen på Cheopspyramidens utsida.[5] Pyramidens trappsteg tros sedan ha täckts av slät vit kalksten som fraktats med båt på Nilen från ett kalkbrott i Tura, cirka 13 km bort (i princip all kalksten har nu ramlat bort).[5]
Bredvid Cheops pyramid står den nästan lika höga Chefrens pyramid, som började byggas när Cheops son Chefren blivit farao och också ville ha en pyramid, och på vars topp kalksten fortfarande ligger kvar.[4] Tillsammans med Menkauras pyramid (byggd på uppdrag av Chefrens son, farao Menkaura) och några mindre pyramider kallas de allesammans för pyramiderna i Giza. På vissa listor över världens sju underverk ingår alla pyramiderna i Giza och inte bara Cheopspyramiden.
Annons
Annons
6. Babylons hängande trädgårdar, Irak
Av antikens sju underverk är Babylons hängande trädgårdar det enda underverk som möjligtvis inte existerat. Trädgårdarna ska ha legat någonstans i staden Babylon, i nuvarande Irak, och de beskrivs i detalj av vissa dåtida författare, men inga säkra arkeologiska spår av trädgårdarna har hittats.[6]
Babylons hängande trädgårdar sägs traditionellt ha byggts av den assyriska drottningen Sammu-ramat som var mamma till kung Adad-nirari III, som regerade området från 810 till 783 f.Kr.[6] Eller så sägs trådgårdarna ha byggts av den babylonska kungen Nebukadnessar II, regent i området från 605 och 561 f.Kr., som en gåva till hans fru.[6]
Växterna ska inte direkt ha hängt, utan snarare växt i takträdgårdar på terrasser.[6] För att överleva i det torra området beskrivs trädgårdarna ha haft ett exceptionellt konstbevattningssystem.[6] Bilden visar en konstnärs idé om hur trädgårdarna kan ha sett ut, baserat på berättelser.
Babylons hängande trädgårdar sägs traditionellt ha byggts av den assyriska drottningen Sammu-ramat som var mamma till kung Adad-nirari III, som regerade området från 810 till 783 f.Kr.[6] Eller så sägs trådgårdarna ha byggts av den babylonska kungen Nebukadnessar II, regent i området från 605 och 561 f.Kr., som en gåva till hans fru.[6]
Växterna ska inte direkt ha hängt, utan snarare växt i takträdgårdar på terrasser.[6] För att överleva i det torra området beskrivs trädgårdarna ha haft ett exceptionellt konstbevattningssystem.[6] Bilden visar en konstnärs idé om hur trädgårdarna kan ha sett ut, baserat på berättelser.
5. Artemistemplet i Efesos, Turkiet
Artemistemplet var enligt Antipatros dikt det underverk som fick de andra att förlora sin briljans.
Artemistemplet byggdes för att hedra den grekiska jaktgudinnan Artemis, i den antika staden Efesos i nuvarande Turkiet. Den första rejäla versionen av templet började byggas runt 550 f.Kr.,[7] tog 100 år att färdigställa och blev med sina 115 m x 55 m antikens största.[8]
Templet brändes ner år 356 f.Kr. av en kändiskåt grek vid namn Herostratus,[7] som ville göra sitt namn odödligt.[9] Herostratus anmälde sig själv och dömdes till döden, men också att få sitt namn bortglömt (alla förbjöds nämna honom vid namn).[9] Lyckligtvis för Herostratus levde hans namn kvar ändå, och har gett upphov till uttrycket "herostratisk ryktbarhet" – ett kändisskap som uppnås genom att göra något dumt eller ondskefullt.[9]
En ny version av templet byggdes som var ännu större – 137 m långt och 69 m brett.[9] Och högre.[9] Det templet fick stå ända till år 262 e.Kr. när invaderande goter förstörde det.[7] Det återuppbyggdes aldrig.[7]
Man har hittat rester av de två stora versionerna av templet, och av tre tidigare mindre versioner.[7] Bilden visar en modell i Istanbul som ska likna den sista och största versionen av templet.
Templet brändes ner år 356 f.Kr. av en kändiskåt grek vid namn Herostratus,[7] som ville göra sitt namn odödligt.[9] Herostratus anmälde sig själv och dömdes till döden, men också att få sitt namn bortglömt (alla förbjöds nämna honom vid namn).[9] Lyckligtvis för Herostratus levde hans namn kvar ändå, och har gett upphov till uttrycket "herostratisk ryktbarhet" – ett kändisskap som uppnås genom att göra något dumt eller ondskefullt.[9]
En ny version av templet byggdes som var ännu större – 137 m långt och 69 m brett.[9] Och högre.[9] Det templet fick stå ända till år 262 e.Kr. när invaderande goter förstörde det.[7] Det återuppbyggdes aldrig.[7]
Man har hittat rester av de två stora versionerna av templet, och av tre tidigare mindre versioner.[7] Bilden visar en modell i Istanbul som ska likna den sista och största versionen av templet.
4. Zeusstatyn i Olympia, Grekland
Zeusstatyn i Olympia var en nästan 12 m hög skulptur föreställandes gudarnas kung Zeus.[10] Statyn skapades under 8 år av skulptören Fidias runt år 430 f.Kr och platsen för den var självklar – i Zeustemplet i Greklands vikigaste helgedoms- och festplats Olympia.[10]
Man har en ganska bra idé om hur statyn såg ut tack vare beundrande historiska beskrivningar.[11] Den var gjord i trä, men Zeus täcktes av plattor i guld och elfenben, medan tronen han satt på pryddes av dekoreringar i guld, elfenben, ebenholts och ädelstenar.[10][11] På hans utsträckta högra hand stod en staty av segergudinnan Nike, och i hans vänstra hand höll han en spira prydd av en örn.[10]
Ingen vet statyns öde – möjligtvis förstördes den när Zeustemplet brann år 426 e.Kr.[10] Man har hittat rester av skulptören Fidias verkstad, som bekräftar när statyn byggdes.[10]
Man har en ganska bra idé om hur statyn såg ut tack vare beundrande historiska beskrivningar.[11] Den var gjord i trä, men Zeus täcktes av plattor i guld och elfenben, medan tronen han satt på pryddes av dekoreringar i guld, elfenben, ebenholts och ädelstenar.[10][11] På hans utsträckta högra hand stod en staty av segergudinnan Nike, och i hans vänstra hand höll han en spira prydd av en örn.[10]
Ingen vet statyns öde – möjligtvis förstördes den när Zeustemplet brann år 426 e.Kr.[10] Man har hittat rester av skulptören Fidias verkstad, som bekräftar när statyn byggdes.[10]
Annons
Annons
3. Mausoleet i Halikarnassos, Turkiet
Mausoleet i Halikarnassos var ett stort gravmonument åt Mausollos, som härskade över ett område i nuvaranade Turkiet tillsammans med sin fru och syster(!) Artemisia.[12][13] Monumentet började troligtvis byggas på order av Artemisia efter Mausollos död år 353 f.Kr., eller tidigare än så på order av dem båda.[13] Artemisia dog själv endast ett par år efter Mausollos.[13]
Graven byggdes uppe på en hög plattform av sten, som kunde bestigas med en trappa flankerad av lejonstatyer.[13] Uppe på plattformen stod själva gravbyggnaden, som var byggd i marmor och omringades av kolonner och skuplturer, och alltsammans sträckte sig sammanlagt 45 m upp i luften.[13]
Troligtvis blev mausoleet förstört i en jordbävning någon gång mellan 1000- eller 1400-talet.[12] Man har hittat rester av det.[12] Bilden ovan visar en målning av mausoleet, baserad på beskrivningar.
Ordet mausoleum, som används för gravmonument ovan jord, kommer från denna grav.[13]
Graven byggdes uppe på en hög plattform av sten, som kunde bestigas med en trappa flankerad av lejonstatyer.[13] Uppe på plattformen stod själva gravbyggnaden, som var byggd i marmor och omringades av kolonner och skuplturer, och alltsammans sträckte sig sammanlagt 45 m upp i luften.[13]
Troligtvis blev mausoleet förstört i en jordbävning någon gång mellan 1000- eller 1400-talet.[12] Man har hittat rester av det.[12] Bilden ovan visar en målning av mausoleet, baserad på beskrivningar.
Ordet mausoleum, som används för gravmonument ovan jord, kommer från denna grav.[13]
2. Kolossen på Rhodos, Grekland
Kolossen på Rhodos var en jättelik staty föreställandes solguden Helios. Den byggdes av skultptören Chares av Lindos för att fira Rhodos seger över den makedonske militärledaren Demetrios I Poliorketes, som hade belägrat staden år 305 f.Kr.[14] Demetrios flotta lämnade mycket utrustning efter sig, som såldes för pengar som användes till att bygga statyn.[15]
Kolossen stod klar år 282 f.Kr, efter 12 års byggande, och bestod av brons, järn och sten.[14] Den placerades bredvid Rhodos hamn och sägs ha varit över 30 m hög.[14] Statyn sägs ibland ha grenslat inloppet till hamnen, men det tros ha varit tekniskt omöjligt.[14]
Statyn föll omkull i en jordbävning redan år 226 f.Kr, men den fallna kolossen läts ligga kvar ända till 654 e.Kr, då arabiska styrkor plundrade Rhodos och bröt sönder statyn för att sälja bronset.[14] Tack vare att den rasade statyn låg kvar i hundratals år hann många resenärer från omvärlden se och skriva om den.[15]
Idag vet dock ingen exakt hur statyn såg ut. Bilden ovan är en konstnärs tolkning.
Kolossen stod klar år 282 f.Kr, efter 12 års byggande, och bestod av brons, järn och sten.[14] Den placerades bredvid Rhodos hamn och sägs ha varit över 30 m hög.[14] Statyn sägs ibland ha grenslat inloppet till hamnen, men det tros ha varit tekniskt omöjligt.[14]
Statyn föll omkull i en jordbävning redan år 226 f.Kr, men den fallna kolossen läts ligga kvar ända till 654 e.Kr, då arabiska styrkor plundrade Rhodos och bröt sönder statyn för att sälja bronset.[14] Tack vare att den rasade statyn låg kvar i hundratals år hann många resenärer från omvärlden se och skriva om den.[15]
Idag vet dock ingen exakt hur statyn såg ut. Bilden ovan är en konstnärs tolkning.
1. Fyrtornet på Faros, Egypten
För att förhindra att skepp gick på grund på väg in i Alexandria i Egypten invigdes runt år 280 f.Kr det enorma fyrtornet på ön Faros.[16] Arkitekten bakom bygget var greken Sostratos från Knidos, och möjligtvis var det Egyptens härskare Ptolemy I Soter, död ett par år innan invigningen, som hade gett order om bygget.[16] Fyren hade tagit 12 år att bygga och kom att bli en förebild för alla kommande fyrar i världen.[16][17]
Enligt historiska beskrivningar var fyren över 110 m hög – vid invigningen borde bara pyramiderna i Giza varit högre – och den var byggd i tre sektioner, där sektionen längst ner var fyrkantig, den i mitten åttakantig, och den högst upp rund.[16] För att sjöfararna skulle se fyren på långt håll fanns det en stor spegel i toppen som reflekterade solljus, och den ersattes på natten med en brinnande eld.[17]
Fyrtornet fungerade och var till stor nytta, och reparerades därför flera gånger.[16] Först efter jordbävningar år 1303 och 1323 tros tornet ha blivit liggande i ruiner.[17] På 1470-talet användes ruinerna till att bygga ett fort.[16]
Fyrtornet på Faros har gett upphov till vad fyr heter på många språk – på exempelvis grekiska heter fyr φάρος (uttalas "faros"), på franska phare, och på italienska och spanska faro.
Man har hittat rester i havet som tros ha ramlat från fyrtornet i någon av jordbävningarna på 1300-talet, och även statyer som tros ha stått vid fyren.[16] Bilden visar en modell av fyrtornet som bör vara ganska korrekt.
Enligt historiska beskrivningar var fyren över 110 m hög – vid invigningen borde bara pyramiderna i Giza varit högre – och den var byggd i tre sektioner, där sektionen längst ner var fyrkantig, den i mitten åttakantig, och den högst upp rund.[16] För att sjöfararna skulle se fyren på långt håll fanns det en stor spegel i toppen som reflekterade solljus, och den ersattes på natten med en brinnande eld.[17]
Fyrtornet fungerade och var till stor nytta, och reparerades därför flera gånger.[16] Först efter jordbävningar år 1303 och 1323 tros tornet ha blivit liggande i ruiner.[17] På 1470-talet användes ruinerna till att bygga ett fort.[16]
Fyrtornet på Faros har gett upphov till vad fyr heter på många språk – på exempelvis grekiska heter fyr φάρος (uttalas "faros"), på franska phare, och på italienska och spanska faro.
Man har hittat rester i havet som tros ha ramlat från fyrtornet i någon av jordbävningarna på 1300-talet, och även statyer som tros ha stått vid fyren.[16] Bilden visar en modell av fyrtornet som bör vara ganska korrekt.
Annons
Annons
Referenser (och vidare läsning)
[1]
Tony Perrottet. "Världens sju underverk". Smithsonian Magazine. Publicerad juni 2004. Läst 3 nov 2022.
[2]
"Did the Seven Wonders of the World actually exist?". Encyclopedia Britannica. Läst 3 nov 2022.
[3]
"Seven Wonders of the World". Encyclopedia Britannica. Läst 3 nov 2022.
[4]
"Pyramids of Giza". Encyclopedia Britannica. Läst 3 nov 2022.
[5]
José Miguel Parra. "Standing Tall: Egypt’s Great Pyramids". National Geographic History. Publicerad jan 2017. Läst 3 nov 2022.
[6]
"Hanging Gardens of Babylon". Encyclopedia Britannica. Läst 3 nov 2022.
[7]
"Temple of Artemis". Encyclopedia Britannica. Läst 3 nov 2022.
[8]
"Efesos". NE.se. Läst 3 nov 2022.
9]
Harrison, Dick
"Herostratos och Artemistemplet". SvD. Publicerad 18 april 2014. Läst 3 nov 2022.
[10]
"Statue of Zeus". Encyclopedia Britannica. Läst 3 nov 2022.
[11]
Harrison, Dick
"Zeusstatyn i Olympia". SvD. Publicerad 25 april 2014. Läst 3 nov 2022.
[12]
"Mausoleum of Halicarnassus". Encyclopedia Britannica. Läst 3 nov 2022.
[13]
Harrison, Dick
"Mausoleet i Halikarnassos". SvD. Publicerad 30 dec 2013. Läst 3 nov 2022.
[14]
"Colossus of Rhodes". Encyclopedia Britannica. Läst 3 nov 2022.
[15]
Harrison, Dick
"Kolossen på Rhodos". SvD. Publicerad 25 mars 2014. Läst 3 nov 2022.
[16]
"lighthouse of Alexandria". Encyclopedia Britannica. Läst 3 nov 2022.
[17]
Harrison, Dick
"När försvann fyrtornet på Faros?". SvD. Publicerad 24 april 2014. Läst 3 nov 2022.
Liknande
Senaste
Rymden
Sport
Människan
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Jorden
