Start      Jorden      Rymden      Människan      Djur      Teknik      Byggnadsverk      Sport      Sverige      Topplistor     
 
 
Rymden

Solsystemets 5 dvärgplaneter

Publicerad 18 mars 2012
Pluto förlorade 2006 sin status som planet och kallas numera för en dvärgplanet. Förutom Pluto finns det även fyra andra så kallade dvärgplaneter i vårt solsystem. Men vad är egentligen en dvärgplanet, och vilka är solsystemets dvärgplaneter?
       "Degraderingen" av Pluto till en dvärgplanet skedde i samband med att IAU (International Astronomical Union) gjorde en ny indelning av de objekt som finns i omloppsbana runt solen. Solsystemet sägs numera bestå av solen, planeter, dvärgplaneter, månar och Small solar system bodies (SSSBs). En planet definieras av IAU som en himlakropp stor nog att den genom sin gravitation blivit rund samt rensat sin omgivning på andra himlakroppar. Planeter kan ha månar, så länge resten av omloppsbanan innehåller tillräckligt lite materia. Detta stämde inte in på Pluto, då det finns mycket rymdsten kvar i dess omloppsbana som den inte dragit till sig genom sin gravitation. En dvärgplanet, å andra sidan, definierades som en himlakropp stor nog att den genom sin gravitation blivit rund (sfärisk eller ellipsoid), men inte så stor att den rensat sin omgivning från andra himlakroppar. Detta stämde in på Pluto, samt fyra andra himlakroppar i solsystemet. Small solar system bodies (SSSBs) är ett samlingsnamn på alla himlakroppar som varken är planeter, dvärgplaneter eller månar till planeter och dvärgplaneter. Detta inkluderar bland annat kometer och asteroider. Men vilka är egentligen dvärgplaneterna? Här följer en topplista över solsystemets fem doldisar, ordnade efter sin häftighet (generellt tycker vi att en dvärgplanet blir häftigare ju mer vi vet om den).

5. Eris

Upptäckt: Eris upptäcktes 2005. Dess upptäckt hade stor betydelse i att ”degradera” Pluto från planet till dvärgplanet. Detta eftersom Eris var i samma storlek och hade liknande egenskaper som Pluto, och om man skulle utnämna alla sådana här himlakroppar till planeter kanske begreppet planet såsom de flesta känner till det till slut skulle tappa innebörden. I början kallades dock Eris ofta för ”den tionde planeten”. Eris kallades också av upptäckarteamet i början för Xena, efter TV-programmet Xena - Krigarprinsessan.

Plats: Eris ligger i det yttre solsystemet och är oftast längst ut av de fem dvärgplaneterna. Den har en ytterst kraftigt elliptisk (oval) bana, och dess avstånd från solen varierar mellan 38 och 98 AE (1 AE, astronomisk enhet, är avståndet mellan jorden och solen). Detta kan jämföras med Neptunus, den yttersta av planeterna, som har en omloppsbana 30 AE från solen. Just nu befinner den sig nästan så långt bort den kan, vilket är tre gånger så långt bort från solen som Pluto. Dess yta har just nu en temperatur av runt -243 °C, men kan vara så ”varm” som -217 °C när dvärgplaneten är närmare solen. Eris och dess måne är de mest avlägsna objekt man känner till i solsystemet, bortsett från några rymdsonder och kometer.

Storlek: Eris är någonstans runt 230 mil i diameter, men man vet inte säkert. Detta kan jämföras med jorden, som har en diameter på 1 274 mil. Eris är antingen större eller mindre än Pluto, beroende på vilken dess exakta diameter egentligen är, och därmed eventuellt den största dvärgplaneten.

Måne: Man har observerat en måne runt Eris - Dysnomia. Den har en diameter på någonstans mellan 35 och 49 mil.

Beståndsdelar: Man vet väldigt lite om Eris. Man tror att det på ytan finns frusen metan och i atmosfären metan i gasform. Eris tycks också vara grå.

Bilder: Övre bilden är tagen av Hubble och visar Eris och Dysnomia. Den undre bilden visar hur Eris kan tänkas se ut utifrån vad man vet idag (med Dysnomia och solen på himlen).

4. Makemake

Upptäckt: Makemake upptäcktes 2005 men borde på grund av sin relativt höga ljusstyrka ha upptäckts tidigare. Att den inte gjorde det beror på att Makemake har en omloppsbana som ligger i ovanligt hög vinkel mot solsystemets plan.

Plats: Makemake ligger näst längst ut i solsystemet av dvärgplaneterna. Den rör sig i en kraftigt elliptisk omloppsbana på ett avstånd av cirka 39 till 53 AE från solen. Den är synlig med ett dyrt och proffsigt amatörteleskop, men då endast som en liten prick.

Storlek: Dess diameter är någonstans runt 150 mil, men dess exakta storlek är okänd.

Måne: Man har inte kunnat se någon måne runt Makemake. Detta gör det svårare att räkna ut Makemakes massa, eftersom en måne hjälper astronomer med detta.

Beståndsdelar: Makemakes yta är mycket kall, runt -243 °C, och består eventuellt av etan-, metan- och kväveis. Om detta stämmer skulle den ha en tunn atmosfär av kvävgas. Kärnan består troligtvis av bergarter.

Bilder: Övre bilden är tagen av Hubble och visar tyvärr inte så mycket mer än en rödaktig prick. Den undre bilden visar hur dvärgplaneten kan tänkas se ut utifrån vad man vet idag.

3. Ceres

Upptäckt: Ceres upptäcktes redan 1801 och ansågs länge vara en planet.

Plats: Ceres ligger relativt nära jorden, i en elliptisk omloppsbana på mellan 2,5 och 3,0 AE från solen. Ceres ligger i asteroidbältet, vilket är ett bälte ”rymdsten” mellan Mars och Jupiter. Ceres kan anses vara den största av asteroiderna, som har blivit rund och därmed klassats som en dvärgplanet i stället för en Small solar system body. Den utgör cirka en tredjedel av den totala massan i asteroidbältet. Ceres är synlig från jorden med ett amatörteleskop under mörka nätter. Ingen rymdfarkost har än så länge undersökt Ceres, men detta planerar NASA att göra 2015.

Storlek: Ceres är den minsta av dvärgplaneterna med en diameter på 97 mil. Dess yta är 2,9 miljoner km2, vilket ungefär motsvarar den europeiska kontinenten från Tyskland och västerut.

Måne: Trots sin storlek och placering bland asteroiderna har den inte dragit till sig någon måne.

Beståndsdelar: Ceres tros ha en yta bestående av is och en kärna av olika bergarter. Det är möjligt att det finns flytande vatten under isen och en liten, liten chans att det där finns liv. Men på dvärgplanetens yta är det troligtvis för kallt, för här är det runt -100 °C. Ceres kan eventuellt ha en väldigt tunn atmosfär av vattenånga.

Bilder: Den övre bildserien visar bilder tagna på dvärgplaneten av rymdteleskopet Hubble, där kontrasten förstärkts för att framhäva skillnader i ljusstyrka hos Ceres. På bilderna syns att ytan inte är homogen. Vad den ljusa fläcken är vet man inte. Den undre bilden är en färgsatt och förbättrad Hubble-bild.

2. Pluto

Upptäckt: Pluto upptäcktes 1930 och var fram till 2006 klassad som en planet.

Plats: Pluto ligger långt ut i solsystemet och har en mycket elliptisk bana mellan 30 och 49 AE från solen. Detta innebär att Pluto ibland ligger närmare solen än Neptunus, den yttersta av planeterna. Detta var fallet mellan åren 1979 och 1999. Pluto och Neptunus kan dock aldrig kollidera, eftersom deras omloppsbanor inte korsar varandra. Det är väldigt kallt på Pluto, cirka -230 °C. Dvärgplaneten går precis att se med ett dyrt amatörteleskop.

Storlek: Pluto har en diameter på cirka 230 mil. Beroende på osäkerheten, främst angående Eris diameter, är Pluto antingen den största dvärgplaneten eller den näst största efter Eris. Pluto har en väldigt speciell rotation - den ”rullar” fram i sin omloppsbana. Detta till skillnad mot exempelvis jorden, som ”står upp” i sin rotation.

Måne: Pluto har fyra kända månar. Den största, Charon, upptäcktes redan 1978 och är välkänd bland allmänheten. Nix och Hydra upptäcktes inte förrän 2005 och S/2011 (134340) 1 (ja, den har inte fått något bättre namn än) upptäcktes så sent som 2011. Charon är väldigt stor, cirka 121 mil i diameter, så stor att vissa astronomer kallar Pluto och Charon för en dubbel-dvärgplanet. Pluto visar alltid samma sida mot Charon och Charon visar alltid samma sida mot Pluto.

Beståndsdelar: Man vet mer om Pluto än om de andra dvärgplaneterna, eftersom man känt till den så länge. Pluto har sannolikt en kärna av bergarter som utgör cirka 70 % av dess diameter. Utanför denna finns ett tjockt lager av i huvudsak vattenis, och allra ytterst ett tunt lager av främst kräveis. Ytterst finns en atmosfär av mestadels kvävgas, metan och koldioxid.

Bilder: Den övre bilden är tagen av Hubble och visar Pluto, Charon, Nix och Hydra. Den undre bilden visar hur Pluto kan tänkas se ut utifrån vad man vet idag (Charon och solen på himlen). Bättre bilder är att vänta 2015 när rymdfarkosten New Horizons passerar Pluto.

1. Haumea

Upptäckt: Haumea upptäcktes 2004, även om man i efterhand hittat den på foton från 1955.

Plats: Dvärgplanetens plats är långt ut i solsystemet och den rör sig i en kraftigt elliptisk omloppsbana på mellan cirka 35 till 52 AE från solen. Temperaturen på Haumea är under -220 °C.

Storlek: Haumea är den mest ovala (eller ellipsoida, om man ska vara korrekt) av dvärgplaneterna. Dess långa axel på cirka 196 mil är ungefär dubbelt så lång som dess korta axel på 100 mil. Detta tros bero på att Haumea snurrar ett varv runt sin egen axel på endast strax under fyra timmar, vilket trycker ut dvärgplaneten åt två håll.

Måne: Haumea har två månar; Hi’iaka och Namaka. Hi’iaka är cirka 34 mil i diameter och Namaka cirka 17 mil i diameter. Med ganska stor sannolikhet bildades de två månarna när Haumea för mellan en och fyra miljarder år sedan träffades av en annan himlakropp. Haumea förlorade cirka 20 % av sin massa i kollisionen, varav det mesta blev till de två månarna och resten blev till några Small solar system body som man funnit i det yttre solsystemet. Det är ganska tydligt att alla dessa himlakroppar hör till samma ”familj”, eftersom de alla har ett lager vattenis på ytan och har samma typ av omloppsbana.

Beståndsdelar: Haumea består troligtvis av en kärna av bergarter täckta av ett tunt lager vattenis. Islagret kan inte vara för tjockt, för då skulle dvärgplaneten dragits ut och blivit mer oval än vad den är.

Bilder: Bilden visar hur dvärgplaneten kan tänkas se ut utifrån vad man vet idag (månarna har på denna bild placerats överdrivet nära Haumea). Ett copyright-skyddat fotografi av Haumea taget av Keck-teleskopet finns på Wikipedia (länken).
 
 
Liknande
Senaste
Jorden
Människan
Människan
Teknik
Människan
Byggnadsverk
Jorden
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Människan
Människan
Jorden
Teknik
Jorden