Start     Jorden     Rymden     Människan     Djur     Teknik     Byggnadsverk     Sport     Sverige     Topplistor    
 
 
Djur

Världens 6 häftigaste felande länkar

Uppdaterad 13 april 2017
Inom biologin råder ingen tvekan om att evolution sker, det vill säga att arter utvecklas från en generation till nästa. Evolutionen har, enligt de flesta biologer, gått till på sådant sätt att en levande organism som uppstod för runt 4 miljarder år sedan[1] förökade sig och med tiden gav upphov till alla arter som någonsin levt. Alla arter är därmed släkt med varandra i ett gigantiskt släktträd, och genom bland annat DNA-analyser kan man se på vilket sätt. Till exempel var dinosaurierna förfäder till fåglarna. Detta betyder att det har existerat minst en djurart som var en övergångsart - en "felande länk" - mellan dinosaurier och fåglar, det vill säga en art som såg ut som en blandning mellan en dinosaurie och en fågel. Ett argument bland de som inte tror på evolution är att det saknas fossil från dessa felande länkar. Detta var ett ganska giltigt argument förr i tiden, men idag har man hittat många av dessa fossil. Vi har satt ihop en topplista över evolutionens sex häftigaste felande länkar.

Det är viktigt att påpeka att en art som anges här inte nödvändigtvis behöver vara den riktiga länken mellan två djurgrupper. Länken kan även ha varit en annan art, som man inte har hittat fossil av. Dock var de arter som visas här, om de inte var de riktiga länkarna, i alla fall nära släkt med dem. Framförallt visar dessa fossil att olika djurgrupper, som till exempel hovdjur och valar, faktiskt är släkt med varandra.

6. Australopithecus afarensis

Australopithecus afarensis
Australopithecus afarensis levde för mellan 3,9 och 2,9 miljoner år sedan[2] och representerar utvecklingen från fyrbenta till tvåbenta människoapor. Australopithecus afarensis anses av många forskare vara en direkt förfader till oss människor (Homo sapiens) och den första människoapa vars dominerande gångstil var på två ben i stället för på fyra. Det ska dock noteras att särskilt det sistnämnda är långt ifrån solklart, och det kan ha varit så att tvåbent gångstil utvecklades ännu tidigare. Tecken på att Australopithecus afarensis gick upprätt är bland annat att den inte hade motsättliga stortår (stortår som apor har och som går att gripa tag om grenar med). Detta tyder på att den inte var trädlevande. Det mest kända fossilet av Australopithecus afarensis hittades 1974 och döptes till Lucy. Hon var drygt en meter lång och levde för 3,18 miljarder år sedan.[2]

5. Amphistium paradoxum

Amphistium paradoxum representerar utvecklingen från "vanliga" fiskar till plattfiskar. Plattfiskar är en grupp fiskar som kännetecknas av sin platta kropp och att båda ögonen hos den vuxna fisken finns på samma sida av kroppen (övre bilden). Detta gör att de kan ligga platt mot botten men ändå se med båda ögonen. Hos Amphistium paradoxum (nedre bilden), som levde för cirka 50 miljoner år sedan, var denna utveckling halvfärdig - det ena ögat var kvar på den sida av kroppen som låg mot botten, men satt högre upp mot huvudet än det andra ögat.[3]

De plattfiskar som finns idag föds faktiskt med ögonen på varsin sida av kroppen, precis som en "vanlig" fisk. Men när de växer börjar ena ögat vandra över till andra sidan kroppen, vilket till en början gör att plattfiskarna blir förvirrade och börjar simma i konstiga vinklar.[3] De anpassar sig dock till slut.

4. Odontochelys semitestacea

Odontochelys semitestacea representerar utvecklingen från "vanliga" kräldjur till sköldpaddor. Sköldpaddor karaktäriseras av sin sköld av ben, brosk och hud. Skölden är en del av sköldpaddans kropp och den kan inte, vilket man skulle kunna tro, krypa ur den. Odontochelys semitestacea levde för cirka 220 miljoner år sedan och dess fossil är de äldsta av en sköldpadda man har hittat.[4] Odontochelys semitestacea var dock inte helt lik dagens sköldpaddor. Till exempel hade den tänder, vilket dagens sköldpaddor inte har. Dessutom hade den bara den undre halvan av skölden.[4]

3. Ambulocetus natans

Ambulocetus natans representerar utvecklingen från hovdjur till valar. Däggdjuren började härska på land efter att dinosaurierna dog ut för runt 65 miljoner år sedan. Någon gång därefter började en gradvis utveckling av en grupp landlevande hovdjur till helt vattenlevande däggdjur, vilka vi idag känner som valar. Man har hittat många fossil av arter mer eller mindre vallika, men Ambulocetus natans får här representera den felande länken. Namnet betyder "gående val som simmar". Den levde för cirka 49 miljoner år sedan vid kusten och i floder vid nuvarande Pakistan.[5] Den var 3 m lång och hade kraftiga ben med simhud mellan tårna.[5] Troligtvis levde den delvis på land, där den var otymlig som ett sjölejon, och delvis i vattnet, där den simmade som en utter.[5]

På dagens valar har hovdjurens framben omvandlats till fenor, medan bakbenen har tillbakabildats. Dock finns rester av bakbenen kvar i vissa valars skelett.

2. Tiktaalik roseae

Tiktaalik roseae representerar utvecklingen från fiskar till landlevande fyrbenta ryggradsdjur. Detta var ett stort evolutionärt steg eftersom den tidiga utvecklingen av ryggradsdjur endast hade skett i havet. De första djuren på land var leddjuren (bland annat spindlar och mångfotingar), vilka etablerade sig där under äldre devon[1] (416 till 398 miljoner år sedan). Senare under devon var det de större ryggradsdjurens tur[1] (ryggradsdjur karaktäriseras av en kraftigt förbenad ryggrad och kan därmed bli stora). Några av fiskarna på denna tid var de lobfeniga fiskarna (vilka är ryggradsdjur), vars fenor börjat bli kraftiga och köttiga och kunde användas för mer än att bara simma med. Och det var från de lobfeninga fiskarna som de landlevande ryggradsdjuren utvecklades. Tiktaalik roseae levde för ungefär 375 miljoner år sedan[6] och är en bra representant för denna blandning av fisk och landlevande ryggradsdjur. Den är troligtvis inte förfadern till dagens landlevande ryggradsdjur, men ett tydligt exempel på denna typ av övergångsart (man har idag hittat ganska många andra fossil av "fyrbenta fiskar"). Tiktaalik roseae levde i floder, var uppåt 2,7 m lång, hade primitiva lungor samt höfter som tyder på att den kunde röra sig framåt över strandremsor med hjälp av bakfenorna.[6]

1. Archaeopteryx lithographica

Archaeopteryx lithographica representerar utvecklingen från dinosaurier till fåglar. Dinosaurierna, vilka är en grupp av kräldjuren, härskade på jorden under tidsperioderna trias, jura och krita. Någon gång under jura utvecklades de första fåglarna från tvåbenta landlevande dinosaurier. Archaeopteryx lithographica kan ha varit den felande länken mellan dem, eller är i alla fall en nära släkting till den. Den levde i vad som nu är södra Tyskland för cirka 150 miljoner år sedan.[7] Man har hittat 10 fossil, och några av dem är riktigt välbevarade.[7] Archaeopteryx lithographica var ungefär lika stor som en kråka. Den hade fågelkaraktärer såsom näbb och fjädrar, men även kräldjurskaraktärer såsom tänder, svans och klor på vingarna.
Referenser
[1]
"Livets utveckling". NE.se. Läst 13 april 2017.
[2]
"Australopithecus afarensis". NE.se. Läst 13 april 2017.
[3]
"Odd Fish Find Contradicts Intelligent-Design Argument". National Geographic. Publicerad 9 juli 2008. Läst 13 april 2017.
[4]
"Heroes in a half-shell show how turtles evolved". National Geographic. Publicerad 26 nov 2008. Läst 13 april 2017.
[5]
"A Walking Whale: Ambulocetus". American Museum of Natural History. Publicerad 3 juni 2013. Läst 13 april 2017.
[6]
"Our Fishy Ancestors Had Fins Made for Walking". National Geographic. Publicerad jan 2014. Läst 13 april 2017.
[7]
"Archaeopteryx". NE.se. Läst 13 april 2017.
 
 
Liknande
Senaste
Rymden
Djur
Människan
Djur
Jorden
Människan
Människan
Teknik
Människan
Byggnadsverk
Jorden
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Människan