Start      Jorden      Rymden      Människan      Djur      Teknik      Byggnadsverk      Sport      Sverige      Topplistor     
 
 
Djur

Världens 6 häftigaste felande länkar

Publicerad 26 apr 2012
Inom biologin råder ingen tvekan om att evolution sker, det vill säga att arter utvecklas från en generation till nästa. Evolutionen har, enligt de flesta biologer, gått till på sådant sätt att en levande organism som uppstod för mellan 4,4 till 3,5 miljarder år sedan förökade sig och med tiden gav upphov till alla arter som någonsin levt. Alla arter är därmed släkt med varandra i ett gigantiskt släktträd, och genom bland annat DNA-analyser kan man se på vilket sätt. Till exempel var dinosaurierna förfäder till fåglarna. Detta betyder att det har existerat minst en art som var en ”felande länk” mellan dinosaurier och fåglar, det vill säga en art som såg ut som en blandning mellan en dinosaurie och en fågel. Ett vanligt argument bland religiösa för att evolution inte sker är avsaknaden av fossil från dessa felande länkar. Detta var ett ganska giltigt argument förr i tiden, men idag har man hittat många av dem. Vi har satt ihop en topplista över evolutionens sex häftigaste felande länkar.
       Det är viktigt att påpeka att en art som anges här inte nödvändigtvis behöver vara den riktiga länken mellan två djurgrupper. Länken kan även ha varit en annan art, som man inte har hittat fossil av. Dock var de arter som visas här, om de inte var de riktiga länkarna, i alla fall nära släkt med dem. Men framförallt visar dessa fossil att olika djurgrupper, såsom kräldjur och däggdjur, faktiskt är släkt med varandra.

6. Australopithecus afarensis

Australopithecus afarensis
Australopithecus afarensis representerar utvecklingen från fyrbenta till tvåbenta människoapor. Australopithecus afarensis levde för mellan 3,9 och 2,9 miljoner år sedan och mycket tyder på att det är en direkt förfader till oss människor (Homo sapiens), samt att detta är den första människoapa vars dominerande gångstil var på två ben i stället för på fyra. Det ska dock noteras att det sistnämnda är långt ifrån solklart, och det kan ha varit så att tvåbent gångstil utvecklades ännu tidigare. Tecken på att Australopithecus afarensis gick upprätt är framförallt höftbenets form, men även att lårbenet vinklar sig inåt mot knät och att stortårna pekar utåt. Tillsammans tyder dessa drag på att denna människoapa lade kroppsvikten rakt under sin höft.

5. Amphistium paradoxum

Amphistium paradoxum representerar utvecklingen från ”vanliga” fiskar till plattfiskar. Plattfiskar är en grupp fiskar som kännetecknas av sin platta kropp och att ögonen hos den vuxna fisken finns på samma sida av kroppen. Detta gör att de kan ligga platt mot bottnen men ändå se med båda ögonen. Hos Amphistium paradoxum, som levde för cirka 50 miljoner år sedan, är denna utveckling halvfärdig, då ena ögat ligger vid toppen av huvudet. Det ska dock poängteras att Amphistium paradoxum som art ej var halvfärdig eller på något sätt oduglig, utan väl anpassad till sin dåvarande livsmiljö.

4. Odontochelys semitestacea

Odontochelys semitestacea representerar utvecklingen från ”vanliga” kräldjur till sköldpaddor. Sköldpaddor karaktäriseras av sin sköld av ben, brosk och hud. Skölden är en del av sköldpaddans kropp och den kan inte, vilket man skulle kunna tro, krypa ur den. Odontochelys semitestacea levde för cirka 220 miljoner år sedan och är en av de äldsta arterna man hittat som uppvisar en utveckling mot denna sköld. Den hade dock bara den undre halvan av skölden. Odontochelys semitestacea saknade också den näbblika mun sköldpaddor har idag. Å andra sidan hade den tänder, vilket dagens sköldpaddor inte har.

3. Ambulocetus natans

Ambulocetus natans representerar utvecklingen från hovdjur till valar. Däggdjuren började härska på land efter att dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan. För mellan 50 och 30 miljoner år sedan skedde en gradvis utveckling av en grupp landlevande hovdjur till helt vattenlevande däggdjur, vilka vi idag känner som valar. Man har hittat många fossil av arter mer eller mindre vallika, men Ambulocetus natans får här representera den felande länken. Namnet betyder ”gående val som simmar”. Den levde för cirka 49 miljoner år sedan vid flodmynningar och bukter vid Tethyshavet, ett hav som då fanns vid nuvarande Pakistan. Den var 3 m lång och liknade med sin kroppsform en krokodil. Troligtvis levde den både på land och i vattnet. Ryggraden skvallrar om att den simmade med liknande rörelser som en val. Anpassningar till vattenliv inkluderar bakben som är mer anpassade till simtag än gångsteg och en förmåga att svälja under vatten. De saknade även ytteröron, vilket är en anpassning till att höra bra under vatten. Möjligtvis jagade de som krokodiler, det vill säga att de låg i grunt vatten och lurade på byten.

2. Tiktaalik roseae

Tiktaalik roseae representerar utvecklingen från fiskar till landlevande fyrbenta ryggradsdjur. Detta var ett stort evolutionärt steg eftersom den tidiga utvecklingen av ryggradsdjur endast hade skett i havet. De första djuren på land var leddjuren (bland annat spindlar och mångfotingar), vilka etablerade sig där under silur, 443 till 417 miljoner år sedan. Under nästföljande tidsera devon, 417 till 354 miljoner år sedan, var det sedan de större ryggradsdjurens tur (ryggradsdjur karaktäriseras av en kraftigt förbenad ryggrad och kan därmed bli stora). Några av fiskarna på denna tid var de lobfeniga fiskarna (vilka är ryggradsdjur), vars fenor börjat bli kraftiga och köttiga och kunde användas för mer än att bara simma med. Och det var från de lobfeninga fiskarna som de landlevande ryggradsdjuren utvecklades. Tiktaalik roseae levde för ungefär 375 miljoner år sedan och är en bra representant för denna blandning av fisk och landlevande ryggradsdjur. Den är troligtvis inte förfadern till dagens landlevande ryggradsdjur, men ett tydligt exempel på denna typ av övergångsart (man har idag hittat ganska många andra fossil av ”fyrbenta fiskar”). Tiktaalik roseae har fiskkaraktärer såsom fenor, fjäll och gälar, men också karaktärer som landlevande ryggradsdjur har, såsom särskilda revben, rörlig nacke och lungor.

1. Archaeopteryx lithographica

Archaeopteryx lithographica representerar utvecklingen från dinosaurier till fåglar. Dinosaurierna, vilka är en grupp av kräldjuren, härskade på jorden under tidsperioderna trias, jura och krita. Någon gång under jura utvecklades de första fåglarna från tvåbenta landlevande dinosaurier. Archaeopteryx lithographica kan ha varit den felande länken mellan dem, eller är i alla fall en nära släkting till den. Den levde i vad som nu är södra Tyskland för cirka 140 miljoner år sedan. Man har hittat 11 fossil, och några av dem är riktigt välbevarade. Till form och storlek liknar den skatan. Den hade fågelkaraktärer såsom näbb och fjädrar, men även kräldjurskaraktärer såsom tänder, svans och klor på vingarna.
 
 
Liknande
Senaste
Teknik
Människan
Byggnadsverk
Jorden
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Byggnadsverk
Människan
Människan
Jorden
Teknik
Jorden
Byggnadsverk
Jorden
Rymden